Vet du vem Erika Aittamaa var?
Vanligtvis brukar jag fundera på livet när jag sitter högst upp på bastulaven och låter mig omsvepas av de magiska ångorna som är både transpirerande och inspirerande.
Den här gången har jag istället funderat när jag suttit på ryggen i min sköna soffa. Däckad av en elak förkylning och envis frossa.
Det är bara att gilla läget och tänka på att det kunde ha varit värre.
En av tankarna gick till Erika Aittamaa.
Vet du vem hon var?
Förmodligen inte. Men jag kan ta gift på att du har hört talas om vad hon skapade.
Det var nämligen Erika Aittamaa som skapade den välkända Lovikkavanten.
En som inte har glömt henne är det förnämliga virtuella uppslagsverket Wikipedia som har följande rader om Erika:
Lovikkavanten är en tumvante, skapad av Erika Aittamaa i Lovikka 1892. Erika Aittamaas man arbetade I skogen och familjen var fattig med många barn. För att tjäna pengar brukade Erika sticka för försäljning. En gång då hon skulle sticka ett par extra tjocka vantar gjorde hon ett misstag. Vantarna blev så tjocka och stela att beställaren inte ville ha dem. Erika tvättade och borstade vantarna med en ullkarda så att de såg skönare ut. Det var så Lovikkavantarna blev till.
De flesta vantarna har en mönsterbård vid handleden med korsstygn som gjorde att vantarna snörpts ihop och att det inte kom in snö i vanten. Vanligen har lovikkavantar en tofs för att man ska kunna hänga upp dem lättare. Efterfrågan på Erikas vantar blev så stor att hon fick lära ut hur de gjordes till dom som ville.
1952 avled Erika Aittamaa när hon var 86 år. 1961 registrerades Lovikkavantar som varumärke. Lovikkavanten har även givit namn åt en fårras, lovikkafåret. År 2007 gick Lovikkavanten AB i konkurs.
Jag anser att vi i regionen behöver fler personer som har de egenskaper som kännetecknade Erika. Hon såg det som alla såg men som ingen gjorde något åt. Hon såg att män, kvinnor och barn frös om händer. Och gjorde någonting åt det. Samtidigt var hon generös med sin kunskap. Hon lärde byns kvinnor tekniken att tillverka Lovikkavanten.
Egentligen borde det finnas ett årligt pris eller stipendium som skulle ges till personer i världen som har verkat i Erika Aittamaas gärning och anda.
Lev och må väl!
Pär Granlund
PS För övrigt anser jag att du också bör bli medlem i den ångande Svenska Bastuakademien. www.bastuakademien.se Lösenord: bastu